Page 11

ABK-AR-2014-web

Det finns fler åtgärder som förbättrar tryggheten. Inte minst genom teknik. Ett exempel är elektroniska bokningstavlor och lås för tvättstugor. Elektroniskt skalskydd för fastigheterna, som porttelefon, elektroniskt lås och låsta entrédörrar, är en annan viktig åtgärd. Skalskydd har installerats i stor skala på Gamle-gården efter hyresgästernas önskemål och i innerstaden är ca 80 procent av våra fastigheter försedda med skalskydd. ​Förebyggande arbete utförs också av personal från vaktbolag som ronderar områdena. De har en lugnande effekt och är våra ögon och öron när personalen inte arbetar. På Gamlegården finns organiserade nattvandringar som fyller samma funktion. Fördelen är att deltagarna är människor som bor i området. Det kräver stort engagemang och det är inte lätt att få folk att ställa upp utan ersättning. Vi är ofta problemlösare Vår störningsjour är en service till hyresgästerna och en viktig del av trygghetsarbetet. När som helst på dygnet kan man ringa och påtala störningar. Det handlar om allt från buller till hotfulla situationer. Vaktbolaget åker till platsen, kontrollerar, framför klagomålet och skriver en rapport som dagen efter finns hos oss för eventuell åtgärd. ​Störningsjouren rycker ut ungefär 1 500 gånger per år. Ett besök av störningsjouren kan leda till att vi skickar varningsbrev. Upprepas störningen kan hyresgästen bli uppsagd. Det finns inga regler för hur många varningsbrev som krävs för att bli uppsagd, det avgörs från fall till fall. Hyresgästen ges flera chanser att rädda sitt hyreskontrakt. ​Bosociala gruppen möter ibland boende som på grund av fysisk eller psykisk sjukdom inte klarar att ta hand om sig själva. Då samarbetar gruppen med till exempel socialtjänsten. Vi försöker stötta hyresgästen, eventuellt genom att göra nya besök för att se till att problemen inte återkommit. Många av de drabbade är unga vuxna och vi kan vid behov förmedla kontakt med kommunala stödfunktioner, som Personligt ombud. ​Ibland vet personen kanske inte vart man vänder sig för att få hjälp. ABK blir då länken till de som jobbar med det sociala – och ABK är ofta den som ser det först. Det uppkommer fel i lägenheten, grannarna har inte sett personen på länge, hyran betalas inte. De anhöriga har ibland inte en aning om att något är fel. Bosocialt arbete kan handla om många saker. Det kan också vara att man inte kan sköta sin bostad på ett korrekt sett. Eller att man hyr ut i andra hand utan ABK:s medgivande. Arbetet fortsätter De allmännyttiga bostadsbolagen i Sverige har utvecklat sitt trygghetsarbete och blivit bättre på det delvis tack vare samarbete. Vi är medlem i branschorganisationen SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) tillsammans med 300 andra kommunala bostadsbolag. SABO har ett nätverk för bosociala frågor där deltagarna utbyter erfarenheter, diskuterar lösningar och deltar i utbildningar. ​Under 2015 avslutar SABO ett tvåårigt forskningsprojekt kallat ”Nyttan med allmännyttan” där elva forskare studerat hur samhällsnytta kan kombineras med kravet på affärsmässighet. Hur ska man räkna på sina satsningar för att tillfredsställa kravet på lönsamhet? Hur påverkar otrygghet, omflyttning, skadegörelse och klotter fastighetsvärdet? Hur mycket är bosociala insatser värda räknat i kronor? ​Bland annat har man frågat medlemsföretagen om de har förändrat sitt sätt att ta samhällsansvar sedan den nya lagen om affärsmässighet kom.​ För oss är det en självklarhet att arbeta med trygghetsfrågor så att vi kan möta det ökade bosociala behovet som finns i vårt bestånd. För att kunna behålla vår höga uthyrningsgrad i framtiden måste vi arbeta vidare för att våra hyresgäster ska känna sig fortsatt trygga i sina bostadsområden. Det är en investering som vi är övertygade kommer att betala sig på både kort och lång sikt. å r s r e d o v i s n i n g 2 0 1 4 11


ABK-AR-2014-web
To see the actual publication please follow the link above