Page 8

ABK-AR-2014-web

Ulrika Koch, Kajsa Samuelsson och Roland Prommersberger i ABK:s bosociala grupp (tillsammans med Per Degrenius) arbetar dagligen med trygghetsfrågor, och hanterar allt från förebyggande arbete till akuta ärenden. Varför vi jobbar med trygghetsfrågor Otrygghet kan uppstå på många sätt. Exempelvis när det sker förändringar: en hyresgäst som länge bott i samma fastighet och uppskattar att det råder lugn och ro, kan bli orolig när det flyttar in en stor barnfamilj. Boendemiljön förändras. Även om alla visar hänsyn kommer man inte ifrån att fler personer i ett hushåll hörs mer, märks mer och tar mer plats. Då gäller det att båda parter verkligen förstår varandras situation. Eller om man inte längre har koll på vem som bor i trappuppgången: är det besökare eller nyinflyttade? ​Trygghet är alltid en individuell känsla. Hur trygg man känner sig beror på vilka erfarenheter man har och hur man ser på faror och risker i omvärlden. Det någon tycker är normalt upplever en annan som otryggt. Därför kräver bosocialt arbete avvägningar och hänsyn. Ofta är det en balansakt. Målet är enklare att beskriva. Allt bosocialt arbete görs för att hyresgästen ska trivas och vilja bo kvar. Få vill bo i miljöer som uppfattas som otrygga. Bosocialt arbete handlar alltså även om ekonomi. Därför är det också förenligt med kravet på affärsmässighet som lagen ställer på allmännyttiga bostadsföretag. Vi lyssnar och lär Hyresrätten erbjuder stor frihet. Man kan enkelt flytta in eller ut och man binder inte kapital som när man köper sin bostad. Detta är för många en trygghet. Men hyresrätten ställer krav. Trots att man inte äger bostaden behöver man som hyresgäst själv ta ansvar för boendemiljön. Ett sätt är att uppmärksamma vad som känns otryggt. Om detta får vi regelbundet information och tips via telefon, mejl eller besök på boservicekontoren. Hyresgästerna talar dessutom med fastighetsskötarna och önskemål tas upp på möten med lokala hyresgästföreningen. ​Ett av de vanligaste orsakerna till klagomål gäller problem i återvinningshusen. Någon har slängt saker som inte får slängas, slängt det på fel plats eller i så stor mängd att det inte går att komma fram. Det orsakar oro och många blir arga. Om det skulle få fortsätta utan åtgärd hade det snart lett till att hyresgästerna inte längre vill bo kvar. Nedskräpning är en trygg-hetsfråga. Slarv och förfall tolkar hyresgästen som att ingen bryr sig om platsen där man bor. Vi kan montera kameror och övervaka återvinningshusen men det effektivaste är att fastig-hetsskötarna plockar i ordning. Varje år lägger vi stora summor på att rensa upp i avfallet. Pengar som vi mycket hellre hade lagt på något annat. Vi går regelbundet ut med enkäter till alla hyresgäster, bland annat för att ta reda på hur de upplever tryggheten där de bor. I nästan alla bostadsområden är de flesta hyresgästerna mycket trygga och nöjda, men det finns områden där vi måste arbeta mer aktivt för att förbättra den upplevda tryggheten. Ett sådant område är Gamlegården. Där projektanställde vi två områdes-utvecklare som gjorde hembesök i alla 1 850 bostäderna för att ta reda på hur hyresgästerna konkret ville förändra och för-bättra sitt område. Vi fick in åsikter om porttelefoner, utemiljö, lekytor, tvättstugor, barnvagnsrum och mycket annat. Resultaten har lett till stora konkreta åtgärder, där vi lagt mångmiljonbelopp på att förbättra den fysiska miljön på området. Områdeschef Bertil Svensson (till vänster) i samspråk med hyresgäster om utveckling av boendemiljön på Gamlegården. 8 å r s r e d o v i s n i n g 2 0 1 4


ABK-AR-2014-web
To see the actual publication please follow the link above