Kommendanten – från nedgånget hus till väl omhändertaget kulturarv
Den lysande gula korsvirkesfasaden i hörnet av Döbelnsgatan och Västra Vallgatan är ett välkänt inslag i Kristianstads stadskärna. Men för trettio år sedan var husets framtid allt annat än självklar. När ABK köpte fastigheten 1994 var den i så dåligt skick att många tvivlade på om den gick att rädda.
I stället för att riva valde ABK tre år senare att inleda en omfattande renovering – ett arbete som skulle bli både en hyllning till hantverket och en lärande upplevelse för många av de medarbetare som deltog.
Ett hus med historia
Kommendanten, som kvarteret heter, är ett av stadens allra äldsta. Det omnämns redan 1614 – samma år som Kristianstad grundades. Huset klarade sig med nöd och näppe undan den stora stadsbranden 1847 och är därför ett av få bevarade exempel på den tidiga bebyggelsen.
Under århundradena har ägarna skiftat – från krämare och handskmakare till kopparslagare, målaremästare och författare. När ABK tog över på 1990-talet var det dock långt ifrån den stolta stadsgård det en gång varit. Golv och bjälklag var dåliga, rören utdömda och korsvirket behövde omfattande reparationer. Samtidigt såg man husets kulturhistoriska värde och beslutade att satsa på en varsam renovering.
En lärande renovering
Projektet som pågick 1997–1998 fick en särskild inriktning: det skulle inte bara bli en renovering, utan också en möjlighet för ABK:s personal att lära mer om traditionellt byggnadshantverk. Medarbetare från olika avdelningar bjöds in – en av dem var Ann-Britt Nilsson från uthyrningen.
– Tanken var att jag skulle vara med i en månad, men det blev tre, berättar hon.
Hon minns fortfarande sin första dag tydligt.
– Jag trodde de drev med mig när de sa att jag skulle börja med att vattna väggar, säger hon och skrattar.
Ann-Britt beskriver tiden som både lärorik och rolig.
– Jag var helt novis, men många av mina kollegor som jobbat i många år på ABK var otroligt duktiga och lärde mig massor. Jag var enda tjejen!
Hon skrattar när hon tänker tillbaka på arbetet med den gula gaveln mot Västra Vallgatan.
– Jag vågade inte stå upp på ställningen, så jag kröp fram på plankorna för att mura facken. Men murat blev det!
Återbruk och hantverk
Renoveringen utfördes med traditionella metoder och i så stor utsträckning som möjligt med återvunnet material. Nya bjälkar sattes in i korsvirket, golven byttes ut och hela installationen av rör drogs om. Golvplankorna tillverkades i ABK:s eget snickeri, och gamla gångjärn och beslag togs tillvara, rengjordes och sattes tillbaka.
– Huset var rejält nedgånget. Det var jordgolv där inne så vi fick verkligen börja från grunden, säger Ann-Britt.
Tegel hämtades från ett rivningshus i Åhus.
– Vi satt ute på åkern i ösregnet och knackade rent tegelstenar för hand. Det var tungt, men man ville ha det gamla genuina – det skulle kännas äkta, inte nytt.
Redan då, på 1990-talet, fanns alltså en tydlig tanke om återbruk och hållbarhet – långt innan begreppet blev en självklar del av byggbranschen.
"Tänk att det fortfarande står där"
När man i dag passerar Kommendanten är det svårt att föreställa sig vilket skick huset en gång var i. De gula fasaderna och innergårdarna bär på både historia och hantverksskicklighet – ett resultat av tålamod, noggrannhet och engagemang.
– Tänk att det fortfarande står där, skrattar Ann-Britt. Varje gång jag går förbi blir jag lite stolt, det var verkligen en förmån för mig att få vara med och bidra till att huset lever vidare, myser Ann-Britt.
